Hinner inget!
Heltiden är här. Upp i ottan och iväg. Hämta på fritids och laga mat när jobbet är slut. Gärna en promenad efter maten - BANG! Sen är det kvällen igen.
Små stunder - punktinsatser för städ och tvätt. Haltar efter redan, två veckor efter semestern.
Ett barn har flyttat denna veckan - erkännes - det har gått lite tid dit. Det borde minska nästa vecka. Nästa vecka ska dessutom de andra två också gå i skolan hela dagarna, tack gode gud! Det minskar röran här hemma med flera hundra procent. Och matplanerandet. Jag är såååå trött på matplanering!
Annars då? Jo, det rullar i de djupa spåren som kallas livet. Hade ett hopp om förändring 1 juli. Det blev inte så, nästa måldatum är 1 oktober. Om det inte inträffat då, (vändpunkten) kommer det krävas oerhört mycket viljestyrka att sikta på 1 januari.
Har dock vad jag tror blir ett roligt 40-års kalas att se fram emot till helgen med hotellnatt för mig och maken, (själva för första gången på över ett år), kommer passa på att sova ni som tror nåt annat!).
Nästa helg är det vår egen årliga kräftskiva, brukar ju också vara riktigt rolig med alla goa vänner.
Så jag tänker bort strypkopplet som drar åt i halsen och nyper i nacken. Fokuserar på det roliga, det som stärker. Det som håller upp och ihop. Kittet i livet. Kärleken och vännerna.
Hur jag nu ska lyckas få tid till det.
Små stunder - punktinsatser för städ och tvätt. Haltar efter redan, två veckor efter semestern.
Ett barn har flyttat denna veckan - erkännes - det har gått lite tid dit. Det borde minska nästa vecka. Nästa vecka ska dessutom de andra två också gå i skolan hela dagarna, tack gode gud! Det minskar röran här hemma med flera hundra procent. Och matplanerandet. Jag är såååå trött på matplanering!
Annars då? Jo, det rullar i de djupa spåren som kallas livet. Hade ett hopp om förändring 1 juli. Det blev inte så, nästa måldatum är 1 oktober. Om det inte inträffat då, (vändpunkten) kommer det krävas oerhört mycket viljestyrka att sikta på 1 januari.
Har dock vad jag tror blir ett roligt 40-års kalas att se fram emot till helgen med hotellnatt för mig och maken, (själva för första gången på över ett år), kommer passa på att sova ni som tror nåt annat!).
Nästa helg är det vår egen årliga kräftskiva, brukar ju också vara riktigt rolig med alla goa vänner.
Så jag tänker bort strypkopplet som drar åt i halsen och nyper i nacken. Fokuserar på det roliga, det som stärker. Det som håller upp och ihop. Kittet i livet. Kärleken och vännerna.
Hur jag nu ska lyckas få tid till det.
Kommentarer
Trackback
