Ljus i mörkret
Vintertid. Vilket satans påfund! Mörker, mörker, mörker. Gah!
Om jag kunde sova skulle jag gå i ide men det är ju omöjligt. Att sova alltså.
Men det finns ljusglimtar. Som en gratis ljudbok till telefonen, en planerad kväll hos goda vänner, kvällsmat på stan framöver med en annan vän, en lånad bil på obestämd tid mm, mm....
Det här året har mycket vänts upp och ner. Jag har lärt mig mycket, om mig själv, men även fått en del obehagliga insikter om annat. Och det har tagit styggt på humöret. Går inte att komma ifrån.
Det som dock glädjer mig störst och mest är att mina vänner är precis så fina och underbara som någon någonsin kan önska sig.
Varje dag glimtar någon av dom till och skänker mig det där lilla extra som så innerligt behövs en höst som den här.
Om jag kunde sova skulle jag gå i ide men det är ju omöjligt. Att sova alltså.
Men det finns ljusglimtar. Som en gratis ljudbok till telefonen, en planerad kväll hos goda vänner, kvällsmat på stan framöver med en annan vän, en lånad bil på obestämd tid mm, mm....
Det här året har mycket vänts upp och ner. Jag har lärt mig mycket, om mig själv, men även fått en del obehagliga insikter om annat. Och det har tagit styggt på humöret. Går inte att komma ifrån.
Det som dock glädjer mig störst och mest är att mina vänner är precis så fina och underbara som någon någonsin kan önska sig.
Varje dag glimtar någon av dom till och skänker mig det där lilla extra som så innerligt behövs en höst som den här.
Helg
Med arbete. Finns väl inte mycket att tillägga om det.
Övrigt:
Det regnar men ser ut att klarna upp bortöver skogen.
Ha det gott i stugorna med nära och kära. Jag är bara lite bitter men ska försöka fokusera på nästa helgs treledighet.
Min vrå
Ett litet rum på sjukhuset, där det inte fungerar med elektronskt kort utan man öppnar med riktig fysisk nyckel. Bara det gör det hela personligt.
Och jo, jag delar rummet med en kollega, men vi är ju inte här samtidigt och att inreda här efter eget huvud - nä, så gör man inte om man jobbar på landstinget iaf.
Men här finns lugnet. Ro. Och att få jobba mot det friska, lyfta det roliga, vinsterna, peppa och stötta är hur roligt som helst.
Sen det som bidrar mest till tystnaden - ingen hjärtövervaknings-apperatur som piper!
Och jo, jag delar rummet med en kollega, men vi är ju inte här samtidigt och att inreda här efter eget huvud - nä, så gör man inte om man jobbar på landstinget iaf.
Men här finns lugnet. Ro. Och att få jobba mot det friska, lyfta det roliga, vinsterna, peppa och stötta är hur roligt som helst.
Sen det som bidrar mest till tystnaden - ingen hjärtövervaknings-apperatur som piper!
Dagens känsla
Min!
Köpt för födelsedagspeng. Efter tungt och noga övervägande.
Har haft den på önskelistan så länge!
Nu är långkoftan min, bara min för det här märket är ohippt i tonårskretsar.
Måndag
Hoppas den här dagen går bra.
Började lite tjafsigt redan på väg in på sjukhusets parkering.
Helt oväntat gjorde parkeringskortet en saltomotar med flipperskruv och 825 graders volt när jag skulle hålla det framför läsaren. Och försvann spårlöst i bilen. Som är en golf, inte obegränsat med utrymme.
Visst, det var totalt borta i 15 sekunder innan jag fick fatt på det på golvet men ändå. Känslan av måndag la sig som en filt i medvetandet.
Insåg också att en tröja jag skulle byta efter jobbet ligger kvar hemma.
Om ni undrar - det där förbannade datumet för vår familjs frälsning och dagen då vi kan dra djupa andetag är - tada - framflyttat IGEN!
Vilken skräll va?
Nu hoppas jag på nyåret. Då begraver vi det här 2013 och öppnar en helt tom kalender. Behöver inte finnas lycka i den från början, bara inte sidorna från start har ett minusvärde.
Började lite tjafsigt redan på väg in på sjukhusets parkering.
Helt oväntat gjorde parkeringskortet en saltomotar med flipperskruv och 825 graders volt när jag skulle hålla det framför läsaren. Och försvann spårlöst i bilen. Som är en golf, inte obegränsat med utrymme.
Visst, det var totalt borta i 15 sekunder innan jag fick fatt på det på golvet men ändå. Känslan av måndag la sig som en filt i medvetandet.
Insåg också att en tröja jag skulle byta efter jobbet ligger kvar hemma.
Om ni undrar - det där förbannade datumet för vår familjs frälsning och dagen då vi kan dra djupa andetag är - tada - framflyttat IGEN!
Vilken skräll va?
Nu hoppas jag på nyåret. Då begraver vi det här 2013 och öppnar en helt tom kalender. Behöver inte finnas lycka i den från början, bara inte sidorna från start har ett minusvärde.
Träningsvärk
Men det är det värt!
Var ute på långritt igår med massa vänner som fyllt fyrtio. Själv har jag ju långt kvar och var yngst i gänget.
Hur som helst, turen och tillhörande middag var en present och inplanerat sen länge. Ingen av de tre männen hade någonsin ridit i vuxen ålder. En aldrig.
Vi hade tur med vädret, islänningarna, humör och frånvaro av sjukdom... Allt blev precis så som vi hoppats. Och med bonus.
Min egen man sken som en sol efter sitt livs första galopp på en grusväg med soliga, färgsprakande höstlöv virvlande omkring sig.
- Det här var ju faktiskt roligt, på riktigt, överraskade han mig med att erkänna. Vem vet. Kanske gör vi om det?
Här är Seata. Min kompis igår.
På hotell
Blir nog klok som en bok snart. Men efter det här lugnar det ner sig lite.
Är i ett höstvackert Örebro. Har nyss kommit till rummet efter en middag med ny bekantskap. Om hon inte vore kollega så långt bort kunde vi nog ja roligt både arbetsmässigt och privat. Vi är överens om jobb, författare, mat och hur stora vinglas bör vara.
Mitt rym är inte stort. Badrummet mindre. Om jag varit gravid hade jag inte tagit mig förbi duschväggen och in i duschen....
Men det är rent, luktar gott och jag ska bara sova här ( hoppas mycket på sömn!) en enda natt.
Resfeber
Ska åka alla möjlig färdmedel imorgon och gå på en två-dagars utbildning. Helt själv. Ska hitta i ett okänt sjukhus. Ska hitta från ett resecentrum till detta sjukhus - har aldrig varit där.
Det börjar 8.30 - känner att den tiden stressar mest, jag är ju helt säker på att jag är framme till lunch, hehe.
Hoppas banverket, sj och alla andra aktörer som har med min resa att göra sköter sin del - då blir det inga överrakningar.
Det börjar 8.30 - känner att den tiden stressar mest, jag är ju helt säker på att jag är framme till lunch, hehe.
Hoppas banverket, sj och alla andra aktörer som har med min resa att göra sköter sin del - då blir det inga överrakningar.
Expedition
Trots min sinnesstämning denna höst har jag - kanske pga det helt otroliga vädret - gapat över alla vackra färger i naturen.
Så igår hade jag vår söta gamla granne och alltiallo när vi behöver traktor här på morgonkaffe. (Han behövde hjälp med sin nya jaktradio, äldre herrar och menyer går inte hand i hand..)
Jag har bott på landet länge nu men det går inte att komma ifrån att jag första tiden i mitt liv växte upp i Karlstads mest centrala delar och det tappet att lära naturens fauna har aldrig riktigt lyckats hämtas tillbaka.
- Du, de där underbart guldgulsprakande träden som är överallt nu, inte björkarna, dom andra, vad är det för träd?, frågade jag och hoppades att han inte skulle tro att jag är helt imbecill.
- Asp. Det är aspar du har sett, de är granna nu, det håller jag med om.
- Tack!, tittade sedan lite triumferande på maken som under veckan sagt mig att det är ask men det kände jag liksom på mig var fel.
Senare på dagen var det då dags - att gräva upp aspar. För det var ju det viktiga, att veta vad jag skulle leta efter, för just sådana träd kände jag mig tvungen att äga.
- Nej, det är fel sort, nej det är inte dom heller, nej älskling, det ska vara runda blad, och guldgula, mumlade jag när vi åkte förbi den ena dungen efter den andra här på byn och letade skott.
Till slut googlade jag en bild och gick runt med telefonen tills jag glatt skrek rakt ut - Jag har hittat en asp, jag har hittat en!!!
Min man såg sig nervöst omkring och sa, hoppas ingen ser oss nu, herregud, vi känner inte ens igen en asp utan mobilen!
Men nu är fyra stycken små aspar omsorgsfullt nergrävda bakom gäststugan. Om några år hoppas jag ha sommarprasslet av asplöv och sedan få njuta av färgen på hösten.
Ni kan bortse från alla djur på bilden - i övrigt en mycket pedagogisk bild om någon annan där ute är lite osäker på vilket träd jag pratar om
Bästa!
Alla fina vänner som finns i hela världen har jag fått.
De finns där, för råd, tröst, hjälp och peppning. De lyssnar i oändlighet och avleder mina tankar emellanåt. De låter mig vara ifred om jag önskar det.
Tack för att ni förstår och för att ni är just de ni är! Så mycket tusen tack för att ni finns!
De finns där, för råd, tröst, hjälp och peppning. De lyssnar i oändlighet och avleder mina tankar emellanåt. De låter mig vara ifred om jag önskar det.
Tack för att ni förstår och för att ni är just de ni är! Så mycket tusen tack för att ni finns!
En gnista
Igår kom flera besked.
Det ena, som faktiskt gäller mig/oss var som att se en liten gnista långt inne i den där grottan vi befinner oss i.
En ljusglimt från ett eldstål. Hoppas det tar sig i fnösket, att det lyser upp, så vi hittar ut ur det här förbaskade Ingemanslandet någon gång!
Höst
Vackra dagar. Det spöregnade visserligen hela lördagen men det passade min sinnesstämning ganska bra. Då blir det per automatik lugnt och fridfullt. Regnfilm mitt på dagen.
Klippte i början av veckan också. Båda är nu höstfina (vingklippta och tilltufsade?) och ett stort dåligt samvete åkte på vårelds-högen.
Gav mig ut på 12 km PW igår och vilken härlig tur! Rena och skarpa färger och ett morgonljus som gav världen en känsla av att någon skruvat fram skärpan lite extra.
Underbart. Ska ge mig ut snart igen.
Klippte i början av veckan också. Båda är nu höstfina (vingklippta och tilltufsade?) och ett stort dåligt samvete åkte på vårelds-högen.
Dåliga dagar
Den här helgen ägnas åt helt ovanliga saker.
Jag försöker rycka upp mig.
Tar mig i kragen.
Samlar ihop mig.
Vilar.
Undviker telefoner och folk.
Jo så är det.
Inte så lite svårt. Men av största vikt.
Vitaste vitt
Vardagslyx. Nya strumpor. Av oklar anledning envisas det underklädesmärket som säljs av idrottande ungdomar att ha med vita strumpor i en del flerpack.
Men nu är vitheten dokumenterad. För så här vita blir de ju aldrig mer, inte ens på 90 grader med bleksalt.
Snyggt för stunden ihop med vita gympabrallor.
